Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhåller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en ämnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förväntningar som ställs på en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen åt framtida kvinnliga ledare inom området. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gällande sin åsikt i ämnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jämfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur på området. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare på högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgående och regelmässig än om det enbart fanns manliga chefer.

Forskningen har än idag inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil. Som ledare kan man utöva sitt ledarskap på olika sätt och man kan anamma en eller flera olika ledarstilar. Jag har alltid funnit ämnet ledarskap intressant och därför vill jag undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Vad är ledarskap? Är det ett vedertaget begrepp och finns det verkligen en anammad ledarstil som faktiskt praktiseras av produktionsledarnas i deras vardag? För att få en uppfattning om hur det ser ut har jag gjort en empirisk studie av åtta produktionsledare för att undersöka hur de upplever, bedriver, handskas och utvecklar sitt ledarskap utifrån ledarskapsteorin.

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..

Denna uppsats handlar om västra Sverigesgymnastikföreningar och dess ledare. Författarna harundersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser utmellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet(SvGF).Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kanutveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för attanpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarnahar valt att göra en enkätstudie för att få en statistiskdata.Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildningmed ledarna, men att de fortfarande inte har kommit ikontakt med alla ledare. Utvecklingen blandledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt dåfortfarande många ledare tycker att utbildningarna kanbli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektetännu.

Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på ledarskap och på förskollärares roll som ledare, lärare och pedagogisk ledare. De forskningsfrågor som ställdes var hur förskollärare ser på begreppen ledare, lärare och pedagogiska ledare, vad de anser krävs av en ledare i förskoleverksamheten, om de använder sig av någon särskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende på om de arbetat lång eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, där sex förskollärare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollärare ansåg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. Däremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stå för.

Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv.

De allt plattare organisationerna i dagens samhälle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgång för ett par decennier sedan inte längre fungerar. De ständiga och snabba förändringarna i samhället har gjort det nödvändigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat också måste inkludera ett förändringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgångspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingår i organisationen. En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlägga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och även hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. Frågeställningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna är önskvärda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nämnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Denna studie är en undersökning om informella ledare bland elever i år 9 på grundskolan och på gymnasiet. Fokus i mitt arbete har legat på informella ledare med negativ inverkan på bland annat lektioner och klasskamrater. Jag har genom intervjuer och observationer försökt ta reda på hur olika lärare identifierar och hanterar informella ledare, samt hur dessa påverkar det dagliga skolarbetet. Det som framkommit i min undersökning är bl.a. att de intervjuade lärarna menar att de flesta klasser har informella ledare, och att dessa kan vara mer eller mindre tydliga.

Syftet med min studie är att försöka ta reda på hur några ledare tänker omkring möjligheterna att utveckla sitt eget ledarskap genom utvecklingssamtal. Oftast tycks det vara medarbetaren som står i centrum för utveckling och förbättring när utvecklingssamtal hålls. Kvalitativa intervjuer med fem ledare, som genomför utvecklingssamtal med sina medarbetare, har genomförts. Resultatet visade att ledarna inte använder utvecklingssamtalet till att fokusera sitt eget ledarskap. Ledarna poängterade vikten av att hålla en ömsesidig dialog, men betonade att man genom den ville ge medarbetarna utrymme att föra fram förslag på hur de ville förbättra sin arbetssituation till exempel.

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.